Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutet kommer att nedan att kallas för SFI eller institutet.
SFI har sedan många år arbetat i den internationella forskningsfronten när det gäller att förstå sambanden mellan den psykosociala miljön, individens stressreaktioner och återhämtning, samt risken för ohälsa. Institutet har bedrivit omfattande kunskapsspridning i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och med hög synlighet i media samt deltar i utveckling och utvärdering av interventioner. Den forskningsbaserade kunskap institutet förmedlat har varit och är högaktuell och behövlig än någonsin på grund av att den stress-relaterade ohälsan uppmärksammats allt mer inte minst i samband med kraftigt ökade sjukskrivningstal i Sverige.
Institutets forskning bygger på traditionen från Laboratoriet för klinisk stressforskning som grundades av Lennart Levi vid Karolinska Institutet 1959 och vidareutvecklades inom den självständiga myndigheten IPM (Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin/Institutet för Psykosocial Medicin) som grundades 1980. I samband med omorganisation av IPM sökte sig Institutet till Stockholms universitet och inlemmades år 2007. Verksamheten har från början kännetecknats av en bred ansats som kombinerar samhällsvetenskapliga med medicinska/biologiska perspektiv.
Under åren 2007-2019 är Stressforskningsinstitutet ett institut direkt under den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet och bedrivit tvärvetenskaplig forskning i starka nätverkskonstellationer, vilka inkluderar Stockholm Stress Center, ett Forte-finansierat excellenscentrum samt ett flertal stora internationella samarbeten. Forskningen är idag till hälften finansierad genom fakultetsmedel (FUF), vilka härrör från det anslag som institutet medförde vid införlivandet i Stockholms universitet, och till hälften av externa forskningsanslag. Finansieringssituationen ger institutet en god stabilitet och möjlighet att agera långsiktigt i relation till sitt ansvarsområde.
Stressforskningsinstitutets forskning bedrivs inom tre forskningsenheter:
Enheten för epidemiologi undersöker i första hand longitudinella samband mellan psykosociala exponeringar i och utanför arbetslivet å ena sidan och olika hälsoutfall å den andra med hjälp av stora, longitudinella kohorter. En av dessa kohorter är SLOSH som enheten är ansvarig för och som omfattar cirka 119 000 personer vilka är approximativt representativa för den svenska arbetsmarknaden. Av dem följs 40 000 upp med enkäter vartannat år, övriga med registerdata. Som del i ett stort internationellt konsortium fastställer vi med hög säkerhet vilka övergripande samband som finns mellan arbetsmiljö och hälsa. Institutets egen forskning bidrar därefter med mer detaljerad kunskap om hur sambanden uppstår och mediernas över tid, vilket i sin tur kan ligga till grund för bättre interventioner.
Enheten för sömn och vakenhet fokuserar på stress i relation till sömn, återhämtning och dygnsrytmen vilket inkluderar frågor om arbetstidens betydelse för hälsa och säkerhet. Forskningen spänner från epidemiologiska prospektiva studier till experimentella studier i laboratorium och fält med inriktning på objektiva mätningar av stress, sömn och vakenhet, samt strukturell respektive funktionell avbildning på människans hjärna. Syftet med enhetens forskning är att öka kunskaperna om sömnens betydelse för den långsiktiga hälsan och säkerhet inom arbetslivet och transportområdet. Forskare vid enheten anlitas även som experter av statliga myndigheter och arbetsmarknadens parter när det gäller frågor om arbetstider, sömn och hälsa.
Enheten för psykoneuroimmunologi studerar de psykologiska och biologiska mekanismer som länkar stressexponeringar till sjukdomsupplevelse och beteenden samt psykologiska interventioner gällande stressrelaterad ohälsa. Forskargruppen har etablerat en experimentell modell för kortvarig inflammatorisk stress som på ett effektivt sätt ger möjlighet att studera påverkan på hjärna och beteende. Ett flertal artiklar har publicerats utifrån denna modell, även i samarbete med flera internationella forskargrupper. Likaså utförs framgångsrika studier kring psykologisk behandling av stressrelaterad ohälsa och arbete för att implementera dessa i vården utförs.
Internationellt finns flera utvecklingstrender i stressforskningen och näraliggande discipliner som tillsammans möjliggör väsentliga vetenskapliga framsteg: större datamängder genom internationella konsortiebildningar, längre uppföljningstider, mer avancerad statistisk modellering av data, mer avancerade mätmetoder både i fält och i laboratoriet (inte minst hjärnavbildningar) samt systematisk utveckling av psykologiska behandlingsmetoder. Området ligger emellertid efter de mest avancerade medicinska disciplinerna när det gäller systematik i hur studier planeras och publiceras. Tillsammans med andra framstående forskningscentra verkar Stressforskningsinstitutet därför för ökad systematik och transparens i forskningsprocessen.
Stressforskningsinstitutet är välkänt internationellt och har ett mycket starkt nationellt varumärke. Institutets forskning publiceras övervägande i internationella vetenskapliga tidskrifter, ofta inom medicin och hälsovetenskap i vid bemärkelse. De flesta artiklarna publiceras i specialiserade tidskrifter med för specialområdet god impact, med en ökande andel i mer generella tidskrifter med hög eller mycket hög impact. Institutets forskare föreläser och undervisar i olika sammanhang inom och utanför Universitetet, och sedan ett antal år bedriver institutet även forskarutbildning i folkhälsovetenskap. Sammantaget bedriver institutet högklassig verksamhet som spänner över hela kunskapsområdet stress och hälsa.
Stockholms stress center
SSC styrelse har åren 2015-2019 varit identisk med styrelsen för SFI.
Sammanslagning med Psykologiska institutionen
Universitetsstyrelsen beslutade den 26 september 2018 att Stressforskningsinstitutet (SFI) blir en del av Psykologiska institutionen från och med den 1 januari 2020. En arbetsgrupp bildades bestående av föreståndarna Kecklund och Westerlund, institutionens prefekt Håkan Fischer och stf prefekt Torun Lindholm, biträdande prefekt Fredrik Jönsson, administrativ chef Henrik Lennermark, och professor Ann-Charlotte Smedler som skulle se till att samgåendet gick smidigt.
Stressforskningsinstitutet har under åren 2008-2019 förvarat IPMs arkiv som är föregångaren till Stressforskningsinstitutet.