Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska

(Not: Egentligen är numret i ekonomisystemet 158A.) SlaBaFiNeTy Centrum för indoeuropeiska språk- och kulturstudier 2021-

2015 -

Institutionen tillkom 1 januari 2015 genom sammanslagningen av Institutionen för Baltiska språk, finska, nederländska och tyska och Slaviska institutionen. Institutionen för Baltiska språk, finska, nederländska och tyska tillkom 1 januari 2005 genom sammanslagningen av Institutionen för baltiska studier, Finska institutionen och Tyska institutionen. Nederländska är en del av Institutionen för baltiska språk, finska och tyska sedan 1 januari 2010. Ämnet slaviska: Ryska institutet inrättades 1944 och Slaviska institutionen tillkom 1967. Det bedrevs undervisning och forskning bl a i ryska, fornkyrkoslaviska, serbokroatiska, polska, tjeckiska m.m. Under en period bedrevs undervisning även i sydslaviska språk och i de baltiska språken. Forskning skedde inom dessa språk i tre huvudomraden: lingvistik, litteraturvetenskap och kulturhistoria. Som första innehavaren till professuren i slaviska språk utnämndes Max Vasmer, sedermera följd av Peeter Arumaa. Mer om Slaviska institutionens historia finns i deras skriftserie "Meddelanden" nr 31. Ämnet baltiska språk: Baltiska språk har undervisats vid Stockholms universitet sedan 1960-talet. Velta Rūķe-Draviņa utnämndes till professor i baltiska språk år 1970. Ämnet baltiska språk har ingått i olika institutionsformationer: 1970 - 30/6 1995 Institutionen för slaviska och baltiska språk, Avdelningen för baltiska språk 1/7 1995 - 2004 Institutionen för baltiska studier Ämnet finska: Undervisning i finska på akademisk nivå i Stockholm har meddelats vid Stockholm högskola sedan 1930. Den förste akademiske läraren i ämnet var lektor Volmar Berg. En professur i finska språket och kulturen inrättades 1965, med Osmo Hormia som förste innehavare. Ämnet tyska: Undervisning i ämnet tyska har getts sedan höstterminen 1928, då docenten vid dåvarande Stockholms högskola Erik Wellander förordnades till lärare i tyska spraket. Beslut om inrättande av en professur i tyska fattades 1929. Till dess förste innehavare utnämndes från 1/7 1931 Erik Wellander. I fokus för undervisningen står det tyska språket och den tyskspråkiga litteraturen, något som också återspeglas inom forskarutbildningen och den forskning som bedrivs i ämnet. Ämnets professor har litteraturvetenskaplig inriktning och den tyskspråkiga litteraturen har sedan länge en stark ställning vid Stockholms universitet. Ämnet nederländska: Fr o m 1966 till 2001 var nederländska examensämne vid Stockholms universitet vid Institutionen för tyska och nederländska. Ämnet nederländska har ingått i olika institutionsformationer: 1966-2001 Institutionen för tyska och nederländska 2002-2009 Institutionen för nordiska språk, Nederländska avdelningen Fr o m 2010 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (som separat ämne) Centrum för indoeuropeiska språk- och kulturstudier Den 2021-07-01 beslutade rektor att inrätta centrumbildningen Centrum för indoeeuropeiska språk- och kulturstudier vid institutionen. Jenny Larsson, professor i baltiska språk, har utsetts till föreståndare för centret. Verksamhet och organisation Institutionen bedriver utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom ämnena slaviska språk, baltiska språk, finska och tyska, samt även forskning inom samma ämnen. Utbildning pa grundnivå och forskning bedrivs i ämnet nederländska. Verksamheten leds av prefekten, som har det övergripande ekonomiska och organisatoriska ansvaret, men institutionsstyrelsen beslutar i frågor som rör utbildning och forskning vid institutionen, t.ex. kursplaner, kurslitteratur, undervisningens uppläggning, antagning av forskarstuderande, budget och önskemal fran de studerande. Institutionsstyrelsen för Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska bestar sedan 1 januari 2015 av fjorton ledamöter. Institutionsstyrelsens ledamöter väljs normalt på tre år med undantag för studeranderepresentanter som har en mandatperiod på ett år. Studeranderepresentanterna utses av Studentkåren, doktorandrepresentanten efter förslag från institutionens doktorandråd. Rektor förordar att studentrepresentanterna, så långt möjligt är, väljs så att samtliga utbildningsnivåer representeras inom gruppens ordinarie studentrepresentanter och suppleanter.

Institutionen tillkom 1 januari 2015 genom sammanslagningen av Institutionen för baltiska språk, finska, nederländska och tyska och Slaviska institutionen. Institutionen för baltiska språk, finska, nederländska och tyska tillkom 1 januari 2005 genom sammanslagningen av Institutionen för baltiska studier, Finska institutionen och Tyska institutionen. Nederländska är en del av Institutionen för baltiska språk, finska och tyska sedan 1 januari 2010. Ämnet slaviska: Slaviska institutionens verksamhet startade 1944 då dåvarande Stockholms Högskola beslöt att inrätta ett Ryskt institut. Det första slaviska språket som undervisades vid Stockholms högskola var dock polska. Ett fast lektorat inrättades 1937 och som lektorer förordnades Zbigniew Folajewski, och ett par år senare - Józef Trypućko. Sedan tillkom ryska - de första kurserna gavs höstterminen 1942 (läraren var Astrid Bæcklund). Slaviska institutionen tillkom 1967. Det bedrevs undervisning och forskning bl. a. i ryska, fornkyrkoslaviska, serbokroatiska, polska, tjeckiska, m.m. Under en period bedrevs undervisning även i sydslaviska språk och i litauiska och lettiska. Forskning skedde inom dessa språk i tre huvudområden: lingvistik, litteraturvetenskap och kulturhistoria. Som första innehavaren till professuren i slaviska språk utnämndes Max Vasmer, sedermera följd av Peeter Arumaa. Andra kända slavister va Knut Knutsson, Gunnar Gunnarsson, Anders Sjöberg och Nils Åke Nilsson. Mer om Slaviska institutionens historia finns i deras skriftserie "Meddelanden" nr 31 från 1995. Slaviska institutionen hade vid hopslagningen 2015 omkring 40 anställda, varav 6 professorer. Läsåret 2010 hade institutionen strax under 600 registrerade studenter. Ämnet baltiska språk: Litauiska språket undervisades sedan 1939 (lektor Juozas Lingis) och lettiska språket undervisades 1961-1966 (mag. phil. Rudite Johansone). Velta Rūķe- Draviņa utnämndes till professor i baltiska språk år 1970. Utbildning i baltiska språk bedrivs på grundnivå, avancerad nivå och på forskarnivå. På grundnivå läses ämnet antigen som lettiska eller litauiska, på måsternivå, som baltiska språk. Ämnet baltiska språk har ingått i olika institutionsformationer: 1970 - 30/6 1995 Institutionen för slaviska och baltiska språk, Avdelningen för baltiska språk 1/7 1995 - 2004 Institutionen för baltiska studier 1/1 2015 - Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska Ämnet finska: Undervisning i finska på akademisk nivå i Stockholm har meddelats vid Stockholm högskola sedan 1930. Den förste akademiske läraren i ämnet var lektor Volmar Berg. En professur i finska språket och kulturen inrättades 1965, med Osmo Hormia som förste innehavare. Ämnet tyska: Undervisning i ämnet tyska har getts sedan höstterminen 1928, då docenten vid dåvarande Stockholms högskola Erik Wellander förordnades till lärare i tyska språket. Beslut om inrättande av en professur i tyska fattades 1929. Till dess förste innehavare utnämndes från 1/7 1931 Erik Wellander. I fokus för undervisningen står det tyska språket och den tyskspråkiga litteraturen, något som också återspeglas inom forskarutbildningen och den forskning som bedrivs i ämnet. Ämnets professor har litteraturvetenskaplig inriktning och den tyskspråkiga litteraturen har sedan länge en stark ställning vid Stockholms universitet. Ämnet nederländska: Fr o m 1966 till 2001 var nederländska examensämne vid Stockholms universitet vid Institutionen för tyska och nederländska. Ämnet nederländska har ingått i olika institutionsformationer: 1966-2001 Institutionen för tyska och nederländska 2002-2009 Institutionen för nordiska språk, Nederländska avdelningen Fr o m 2010 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (som separat ämne) Centrum för indoeuropeiska språk- och kulturstudier Den 1 juli 2021 beslutade rektor att inrätta centrumbildningen Centrum för indoeuropeiska språk- och kulturstudier vid institutionen.