Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöcentrum och dess arkiv ingår i Stockholms universitet, där det utgör en av flera arkivbildare inom myndigheten som helhet. Vissa handlingar som hanteras vid centrumet ingår inte i centrumets arkiv utan i universitetsförvaltningens arkiv. Det gäller bland annat vissa handlingar inom personaladministration och ekonomiadministration.
Stockholms universitets Östersjöcentrum (ÖC) bildades 1 januari 2013 genom att två befintliga organisationer vid Stockholms universitet (SU) sammanfördes; Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF) och det internationella samarbetet Baltic Nest Institute (BNI). Under perioden 2013 till 2019 utvecklades vid ÖC ett nytt arbetssätt, med finansiering från det strategiska partnerskapet mellan SU och stiftelsen BalticSea2020.
Den ena föregångaren Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF) var i sin tur fortsättningen på Stockholms marina forskningscentrum (även det förkortat SMF), en av tre centrumbildningar skapade 1990, beslutade och finansierade av Utbildningsdepartementet. De andra två centrumen placerades vid Umeå universitet (UmU) och Göteborgs universitet (GU). När uppdraget tog slut fortsatte SU att bedriva sin del i egen regi, och tillägget ”universitets” i namnet återspeglar detta. Efter det tidigare uppdragets slut hade regeringen istället beslutat att fyra lärosäten skulle samarbeta under benämningen Havsmiljöinstitutet (HaV). Utöver de tre tidigare universiteten ingick då även Kalmar högskola, numera Linnéuniversitetet (LnU). Askölaboratoriet hade innan det första SMF bildades 1990 varit organiserat som en fristående enhet under naturvetenskapliga fakulteten sedan 1975. Från allra första början, före 1975, var Askölaboratoriet inordnat som en särskild inrättning vid Zoologiska institutionen.
Den andra föregångaren Baltic Nest Institute (BNI) var resultatet av ett forskningsprogram finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra). BNI placerades vid inrättandet 2007 vid dåvarande Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM), ett centrum vid SU som senare omorganiserades till det nuvarande Stockholms resilienscentrum (SRC).
Vid Östersjöcentrum bedrivs forskning om Östersjöns tillstånd. Dessutom bedrivs en med forskningen väl integrerad kommunikation till myndigheter, beslutsfattare och allmänhet. 2(5)
I Östersjöcentrums stadgar formuleras åtta övergripande mål för verksamheten:
Bedriva forskning med särskilt fokus på synteser och marin modellering, inom områden som är viktiga för Östersjöns framtid.
Bidra till utbildning genom föreläsningar och handledning i frågor som rör Östersjöns miljö, marin modellering samt samhällets åtgärdsarbete.
Initiera och koordinera ämnesövergripande och tvärvetenskapliga samarbeten inom Östersjöforskning, särskilt vid Stockholms universitet.
Förmedla resultat från analyser och synteser i lämpliga format för olika målgrupper, så att åtgärdsarbete och Östersjörelaterade beslut kan tas på god vetenskaplig grund.
Stärka dialog och samverkan mellan forskning och samhällets övriga aktörer.
Öka kunskap, engagemang och intresse för havsmiljöfrågor och marin forskning hos olika aktörer och hos allmänheten.
Vara en samlande funktion för Stockholms universitets marina verksamhet och synliggöra Stockholms universitet marina forskning och utbildning.
Tillhandahålla fältstation och forskningsfartyg som möjliggör framgångsrik forskning och utbildning.
Östersjöcentrums forskare bildar tillsammans ett ämnesövergripande team vars forsknings-frågor och projekt har stort fokus på att vara tillämpade och kunna stödja beslutsfattande och förvaltningsprocesser. De miljöutmaningar som forskningen vid Östersjöcentrum fokuserar på är övergödning, miljögifter, kommersiellt fiske, kustexploatering och klimatförändring. (Det finns idag en indelning i forskningsområden, den tas upp längre fram i arkivbeskrivningen.)
För att viktig vetenskaplig kunskap ska nå rätt mottagare i rätt tid för att kunna inkluderas i samhällets arbete med marina miljöfrågor så arbetar Östersjöcentrums forskare nära ett team av policy/omvärldsanalytiker och kommunikatörer. Tillsammans med forskarna ser de till att samhällsrelevant forskning om Östersjön når beslutsfattare, i Östersjöregionen och i EU.
Kommunikationsarbetet riktar sig även till en bredare publik, som allmänhet, organisationer, andra myndigheter m.fl. för att väcka intresse och öka kunskap om havsfrågor. Med en bred palett av digitala kanaler, tryckta tidskrifter, möten och evenemang når Östersjöcentrum de flesta som arbetar med havsforskning och Östersjöfrågor.
Östersjöcentrum bedriver inte utbildning i egen regi, men medverkar och bistår i utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid institutioner inom SU samt även externt. Östersjöcentrum tillhör Naturvetenskapliga fakulteten. I styrelsen ingår bl.a. en föreståndare och en vetenskaplig ledare. Styrelsen utses av rektor på förslag av dekanus efter yttrande av Områdesnämnden för naturvetenskap och centrums föreståndare. Styrelsen ska främst bestå av vetenskapligt kompetenta ledamöter och av både interna och externa ledamöter. Det opera-tiva ansvaret har föreståndaren tillsammans med den vetenskapligt ansvarige. Till deras stöd finns en ledningsgrupp med företrädare för centrets olika delar och en ekonom. Inom infra-struktur finns en chef för Askölaboratoriet och en sjökapten. Den centrala administrationen består vanligen av två handläggare, en för främst ekonomifrågor och en för personalfrågor.
Östersjöcentrum ansvarar för universitetets del inom Havsmiljöinstitutet, bildat genom ett regeringsbeslut om ett samarbete mellan fem lärosäten, och avsett att vara ett stöd till flera aktörer i samhället. Inom centrumet finns även Baltic Nest Institute, där modell- och besluts-stödsystemet Nest administreras. Detta är finansierat av Havs- och vattenmyndigheten och är bland annat avsett att vara ett stöd till Östersjöländernas samverkansorganisation Helsingfors-kommissionen (Helcom) i t.ex. frågor om övergödning. Östersjöcentrum administrerar även Stockholms universitets del av regeringens strategiska medel för Östersjöforskning.
Askölaboratoriet, som tillhör Östersjöcentrum, ligger i Trosa skärgård. Här arbetar för närvarande totalt fem personer med transporter, provtagning till havs, bokningar, underhåll m.m. Från Askölaboratoriet härstammar mycket av den kunskap vi idag har om Östersjön. Här har forskare från Sverige och hela världen gjort vetenskapliga studier i olika samarbeten, och här lades grunden för stora delar av dagens svenska marina miljöövervakning. Oräkneliga är de studenter som här fått lära sig grunderna i fältundersökningar och hur Östersjöns eko-system fungerar. Askölaboratoriet är en nationell resurs, öppen för alla som önskar bedriva marin forskning i Östersjön, hålla marina kurser på universitetsnivå eller arrangera forskar-möten. Alla svenska universitet och högskolor är välkomna att förlägga kurser med marin inriktning på Askö. På fältstationen finns välutrustade fartyg, båtar, laboratorier, fältutrustning och kontorsutrymmen. Stationen kan ta emot ca 30 övernattande gäster.
Östersjöcentrum har inte forskningsenheter, men delar in forskningen i forskningsområden.
Forskningsområde: Östersjöns avrinningsområde. Vi studerar transporten av näringsämnen och miljögifter från land till hav. Med modellering kombineras och bearbetas data från flera forskningsområden för att se vilka mängder kol, näringsämnen och miljögifter som når havet. Vi undersöker även processer där lagrade näringsämnen och miljögifter i avrinningsområdet och havsbottnarna frigörs, och ser på vilka faktorer som styr detta. Vi studerar även de förvalt-ningsprocesser som är tänkta att påverka utsläpp och transporter av ämnen, och identifierar ytterligare åtgärder som behövs eller kunskapsluckor som hindrar utvecklingen av åtgärder. Den typen av information behövs på alla beslutsfattande nivåer i Östersjöregionen.
Forskningsområde: Östersjöns kustzoner. Vi kombinerar geologi, oceanografi, biogeokemi, ekologi och ekonomi för en tvärvetenskaplig förståelse av kusternas ekosystem och hur dessa påverkas av mänskliga aktiviteter, föroreningar och klimatförändring. Vi studerar även t.ex. hur förvaltningsåtgärder som naturskydd, fiskefredning och ekologisk restaurering påverkar biologisk mångfald och ekosystemfunktion. Askölaboratoriet och fartyget Electra möjliggör fältstudier och experiment, som sedan kan kompletteras med modellering och evidens-synteser. Ett viktigt mål är att ge vetenskapligt stöd till kustzonsförvaltning.
Forskningsområde: Öppet hav. Vi studerar havets storskaliga ekosystemdynamik. Frågorna rör bl.a. övergödning, fiske och hur miljögifter sprids i Östersjön. Forskningen bedrivs främst genom marin modellering och analyser av data från miljöövervakningsprogram, och syftar till att stödja beslut i miljöfrågor och förvaltningsprocesser. Modellerna sammanför alla nivåer i havets födovävar och ekosystem. Här skapas scenarier för hur Östersjön förändras t.ex. av hur fiske bedrivs, hur klimatet förändras eller hur jordbruk i avrinningsområdet utvecklas.
Forskning som stöd för havsförvaltning. Ett övergripande mål för Östersjöcentrum är att ge stöd till en god förvaltning av Östersjöns miljö. Praktiskt innebär det att delta som experter i olika sammanhang, göra prioriterade analyser och synteser och ge tekniskt stöd. Insatserna är både kortare konsultationer och större projekt. Stöd till Helsingforskommissionen är en viktig del, men även bedömning och rådgivning till myndigheter på nationell och regional nivå.
Samarbeten med andra institutioner och lärosäten. Några exempel: Baltic Bridge, ett strate-giskt partnerskap med Helsingfors universitet, avsett att utveckla och komplettera forskning och infrastruktur. I detta ingår delade anställningar, gemensamma projekt och större provtag-ningskampanjer. CoastClim, en mångvetenskaplig satsning som har utvecklats från Baltic Bridge. Från Stockholms universitet ingår Östersjöcentrum och Bolincentrum, från Helsing-fors universitet ingår Tvärminne Zoologiska Station och Centret för atmosfärsvetenskaper. Baltic Sea Fellows, en Östersjösatsning mellan institutioner inom Stockholms universitet.
Publikationer och utåtriktad verksamhet. Exempel på fysiska och digitala publikationer eller webbplatser som Östersjöcentrum ansvarar för eller medverkar till genom olika samarbeten är Baltic Eye, Havet.nu, Havsutsikt, Svealandskusten och de kortare Policy Brief och Fact Sheet. Östersjöcentrum är även på andra sätt aktiva på internet och i sociala medier. Ett exempel är seminarieserien Baltic Breakfast. Allt är gratis tillgängligt för allmänhet och beslutsfattare.
Stockholms universitets Östersjöcentrum ansvarar för tre föregångares arkiv: Stockholms universitets marina forskningscentrums arkiv (2009 - 2012), Stockholms marina forsknings-centrums arkiv (1/7 1990 - 2008 ) och Askölaboratoriets arkiv (1/7 1979 (1960) - 30/6 1990).
Stockholms universitets Östersjöcentrum (ÖC) bildades 1 januari 2013 genom att två befintliga organisationer vid Stockholms universitet (SU) sammanfördes; Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF) och det internationella samarbetet Baltic Nest Institute (BNI). Under perioden 2013 till 2019 utvecklades vid ÖC ett nytt arbetssätt, med finansiering från det strategiska partnerskapet mellan SU och stiftelsen BalticSea2020.
Den ena föregångaren Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF) var i sin tur fortsättningen på Stockholms marina forskningscentrum (även det förkortat SMF), en av tre centrumbildningar skapade 1990, beslutade och finansierade av Utbildningsdepartementet. De andra två centrumen placerades vid Umeå universitet (UmU) och Göteborgs universitet (GU). När uppdraget tog slut fortsatte SU att bedriva sin del i egen regi, och tillägget ”universitets” i namnet återspeglar detta. Efter det tidigare uppdragets slut hade regeringen istället beslutat att fyra lärosäten skulle samarbeta under benämningen Havsmiljöinstitutet (HaV). Utöver de tre tidigare universiteten ingick då även Kalmar högskola, numera Linnéuniversitetet (LnU). Askölaboratoriet hade innan det första SMF bildades 1990 varit organiserat som en fristående enhet under naturvetenskapliga fakulteten sedan 1975. Från allra första början, före 1975, var Askölaboratoriet inordnat som en särskild inrättning vid Zoologiska institutionen.
Den andra föregångaren Baltic Nest Institute (BNI) var resultatet av ett forskningsprogram finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra). BNI placerades vid inrättandet 2007 vid dåvarande Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM), ett centrum vid SU som senare omorganiserades till det nuvarande Stockholms resilienscentrum (SRC).