Institutionen för tillämpad miljövetenskap / Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi / Institutionen för miljövetenskap

ITM, ACES (Not: Institutionen har sedan den blev institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi 2015-01-01 egentligen numret 485A i ekonomisystemet. Men eftersom det inte går att skriva bokstäver i nummer i Visual arkiv och eftersom det åter blev en ändring till Institutionen för miljövetenskap 2020 utan att numret byttes då också, så behålls numret 485 utan A för hela perioden. P.S: Numret skulle annars även kunna vara 4850 enligt samma princip som för andra institutioner med A i numret här i Visual arkiv.)

1992 -

Institutionen och dess arkiv ingår i Stockholms universitet, där den utgör en av flera arkivbildare inom myndigheten som helhet. Vissa handlingar som hanteras vid institutionen ingår inte i institutionens arkiv utan i universitetsförvaltningens arkiv. Det gäller bland annat vissa handlingar inom personaladministration och ekonomiadministration. Institutet för tillämpad miljöforskning (ITM) vid Stockholms universitet (SU) bildades 1/7 1992 när flera laboratorier vid Statens naturvårdsverk (SNV) överfördes till SU. Enheternas namn ändrades något men vissa etablerade bokstavsbeteckningar på enheterna behölls. Inom SU blev dessa följande: Laboratoriet för akvatisk miljökemi, ITMm (m från ”metall” i tidigare namn); Laboratoriet för analytisk miljökemi, ITMo (o från ”organiska miljögifter” i tidigare namn); Luftlaboratoriet, ITMl, samt Laboratoriet för akvatisk toxikologi, ITMx. För ett femte laboratorium som vid kommande flyttar slogs samman med ITMx användes först ITMz som beteckning. Laboratorierna låg i början kvar på ursprungliga adresser i Solna och Studsvik. 1994 flyttades luftlaboratoriet till SU:s område Frescati hage. 1998 flyttades alla enheter ihop i en byggnad vid Naturhistoriska riksmuseet. En enhet från Zoologiska institutionen integrerades då också med ITMx. Även från det då avvecklade Arbetslivsinstitutet överfördes en forskningsverksamhet till ITM fr.o.m. 2002, den kom att ingå i ITMl. 2005 blev ITM en institution, dvs en enhet vid SU som bedriver utbildning i egen regi. Även de interna enheternas namn ändrades, Luftlaboratoriet blev t.ex. Enheten för atmosfärsvetenskap. 2008 flyttade hela ITM över till Geovetenskapens hus i Frescati, där delar av byggnaden då hade anpassats till ITM:s verksamhet. 2011 gjordes omorganisationer mellan ITMm, ITMx och ITMo, där delar av forskningen och personalen bytte enhet. Enhetsbeteckningen ITMm upphörde i samband med detta och istället skapades den nya beteckningen ITMb, där b står för ”biogeochemistry”. 2015 gjordes en sammanslagning med dels Institutionen för analytisk kemi, dels en enhet från Institutionen för Material- och miljökemi (MMK). Institutionens namn blev i samband med dessa förändringar ACES (Department of Environmental Science and Analytical Chemistry). Redan 2020 flyttade dock den verksamhet som motsvarade tidigare Institutionen för analytisk kemi vidare till MMK. Institutionen har därmed endast kvar namnet Institutionen för miljövetenskap (nu utan ordet ”tillämpad”), men behåller tillsvidare förkortningen ”ACES” i vissa sammanhang. Hela tiden har det som tidigare var ITM varit institutionens stora del totalt sett, i praktiken är det samma institution trots dessa namnändringar och organisationsförändringar. Verksamheten omfattar forskning rörande miljöföroreningar i vid mening, miljöövervaknings-arbete, myndighetsstöd och utbildning. Sedan grundandet 1992 har verksamheten haft ett nära samarbete med olika myndigheter. Ett övergripande syfte är att upprätthålla hög kompetens inom miljöfrågor av relevans för främst myndigheter som Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket, Energimyndigheten och Trafikverket, men även miljö- och hälsovårdsmyndigheter på kommunal nivå och på länsnivå. Detta har skett dels genom direkta forskningsbidrag och forskningsuppdrag dels genom en gemensam planering av institutionens forskning i det s.k. myndighetsrådet, där både representanter från de olika myndigheterna och forskare från institutionen har ingått. Idag är inte myndighetsrådet verksamt på samma sätt, men flera myndigheter är representerade i institutionens styrelse (se nedan). Forskningsverksamheten har idag även en mer internationell prägel, med finansiering från bland annat EU. Samarbeten sker på många sätt, både inom universitetet och med andra universitet och aktörer nationellt och internationellt. Verksamheten leds av en prefekt, som har det övergripande ansvaret. En institutionsstyrelse beslutar i bl.a. ekonomiska ärenden och vissa andra större ärenden. Institutionsstyrelsen består av representanter för olika personalkategorier, representanter för vissa av de myndigheter som institutionen samarbetar med, samt representanter för de studerande. Institutionen har även en ledningsgrupp (under vissa perioder benämnt arbetsutskott), flera programråd för olika utbildningar (tidigare ett samlat utbildningsråd), råd för kategorierna teknisk/administrativ personal, doktorander och forskare, samt tidigare ett myndighetsråd. Institutionen bedriver utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, ibland i samarbete med andra institutioner. Institutionen är idag administrativt indelad i fyra forskningsenheter utifrån dessa enheters bakgrund och inriktningar. Forskningsenheterna presenteras nedan. Först en kort beskrivning på svenska, sedan en längre på engelska. Engelska är idag dominerande inom institutionen, exempelvis är institutionens webbplats helt på engelska. Nuvarande forskningsenheter ACESo Enheten för analytisk miljökemi. Studier av spridning och omvandling av organiska miljögifter. Utveckling av analytiska metoder för mätning av dessa. Contaminant Chemistry (Unit). Studies of all aspects of the occurrence of pollutants in the environment. Areas of particular focus include the discovery of new contaminants, understanding the chemical, physical and biological pathways that contaminants follow, and the development of novel tools and techniques. Better understanding of the sources, transport, transformation, bioaccumulation and pharmacokinetics of environmental contaminants for use in mathematical models that inspire new scientific hypotheses, and that support environmental decision-making. ACESl Enheten för atmosfärsvetenskap. Studier av luftföroreningar, både utomhus och inomhus. Effekterna av dessa föroreningar på atmosfären, klimatet och hälsan. Atmospheric Science (Unit). Studies of the composition of air and its influence on climate and human health. Support for interaction between researchers and policymakers through hosting the Air Quality Reference Laboratory in collabo-ration with the Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket). Organizing of events and activities. Participating in expert groups, committees and boards, in Sweden and internationally. Administrating advanced courses and a joint BSc programme in environmental physics in collaboration with the Department of Physics. ACESx Enheten för miljötoxikologi och miljökemi. Studier av olika slags utsläpp och kemikalier, och effekterna på organismer och ekosystem i främst vattenmiljö. Exposure and Effects Unit. Studies of exposure to chemicals of emerging concern and their effects on living organisms. Identifying these chemicals in the environment, their uptake and disposition in organisms, and examination of their effects, from the molecular level up to the functioning of ecosystems. The studies integrate experimental and modelling approaches, field monitoring, and builds bridges between environmental chemistry, ecotoxicology, stress ecology, molecular biology and ecophysiology. Studies of the use of exposure data and effect data in decision-making. Development of approaches to facilitate the use of scientific data in regulatory risk assessment and risk management. Collaboration with national and international regulatory agencies, non-governmental organizations and the private sector to address current environmental problems. ACESb Enheten för biogeokemi. Studier av de storskaliga biogeokemiska kretsloppen i miljön av främst kol, kväve och metaller, och av antropogen påverkan på dessa. Biogeochemistry Unit. Studies of the natural processes and their interaction with human activities that drive the major biogeochemical cycles and ultimately govern the composition of the environment. Field studies in combination with molecular and isotopic methods is used to track changes, quantify transport and trace sources of substances such as carbon, nutrients, metals and organic compounds and contaminants in water, air and soil. Incorporation of observations and scientific understanding into mathematical models for asses-sing and predicting key processes of the atmosphere-biogeosphere, with particular focus on aspects related to climate change. Support to environmental agencies in assessing the status and changes of the environment. Tidigare forskningsenheter ITMm Enheten för akvatisk miljökemi. Forskning och övervakning av miljöpåverkan på i första hand vattenmiljön. Forskningen inkluderar bl.a. studier av miljö-påverkan av långväga luftburna föroreningar såsom metaller och försurande ämnen, effekter av kalkbehandling av försurat ytvatten, effekter i miljön av ”nya” spårämnen i industrin, biologiska effekter av utsläpp från olika källor, såsom avfallsdeponier, industriverksamhet och tätorter, utveckling av bioanalysmetoder för enskilda föroreningar och komplexa avloppsvatten, kvalitets-säkring/kvalitetskontroll av kemiska och biologiska metoder, m.m. ACESk Enheten för analytisk kemi. Grundläggande forskning och metodutveckling i alla delar av den analytiska kedjan: Provtagning, rening och bearbetning av prover, flera metoder för analys och dataanalys. Proverna kan vara av allt från luft och vatten till mänskliga prover eller livsmedel och konsumentprodukter. Av särskilt intresse är polycykliska aromatiska föreningar, terpenoider, isotio-cyanater, lipider, porfyriner, läkemedel, biopolymerer och aminosyror m.m.