Statsvetenskapliga institutionen

1935 -

Statsvetenskapliga institutionen och dess arkiv ingår i Stockholms universitet, där den utgör en av flera arkivbildare inom myndigheten som helhet. Vissa handlingar som hanteras vid institutionen ingår inte i institutionens arkiv utan i universitetsförvaltningens arkiv. Det gäller bland annat vissa handlingar inom personaladministration och ekonomiadministration. Statsvetenskapliga institutionen skapades år 1935 vid dåvarande Stockholms högskola och 1935 inrättades den första professorsstolen vid institutionen För tidigare historik om institutionen hänvisas till äldre arkivbeskrivning som överlämnats till tidigare chefsarkivarie. Statsvetenskapliga institutionens huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet, och att aktivt samverka med det omgivande samhället. Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet har en av de största utbildningarna i statsvetenskap i landet. Cirka 800 studenter är registrerade för studier vid institutionen varje termin och det finns ca 80 - 90 anställda Verksamheten leds av en prefekt som har det övergripande ekonomiska och organisatoriska ansvaret, men institutionsstyrelsen beslutar i större frågor av policykaraktär och har det yttersta ekonomiska ansvaret vid institutionen. Till ledande större forskningsområden utsågs Globala och regionala styrformer samt InRights - utmaningar för demokratiska rättigheter och inkludering. Till ledande mindre forskningsområden samt framtidsområden utsågs Politik och kön samt Politik och lärande om miljö. Forskningsområdena utgör en plattform som förenar och skapar samarbetsmöjligheter för en stor del av institutionens forskare. Globala och regionala styrformer samlar institutionens forskning om internationellt samarbete, transnationella relationer, regional integration och global demokrati. Forskningsområdet är nationellt och internationellt erkänt som ett av de främsta inom sitt fält. Inom forskningsområdet InRights studeras hur globaliseringen påverkar demokratiska rättigheter och inklusion på nationalstatlig nivå med ett särskilt fokus på urfolk, migranter och icke-medborgare. Det handlar om nya ojämlikheter och mönster för hur politiska och sociala rättigheter fördelas samt hur de påverkar transnationella identiteter och politisk aktivism. Forskningsområdet Feministiska och kritiska perspektiv på statsvetenskap problematiserar klassiska statsvetenskapliga frågor och begrepp som politisk representation, säkerhet och globalisering, samt vidgar den vetenskapliga diskussionen om politik till att även inkludera områden som sexualitet, reproduktion och mäns våld mot kvinnor. Inom forskningsområdet EPPLE (Environmental Politics, Policy and Learning/Politik och lärande om miljö) bedrivs forskning inom tre delområden: global miljöpolitik, jämförande miljöpolitik, samt lärande och deltagande i naturresursförvaltning på lokal nivå. Forskningsområdet har genomgått en expansiv fas de senaste åren i termer av forskningsanslag och antalet aktiva forskare. Utöver de fyra ledande forskningsområden som beskrivits ovan bedrivs framstående forskning inom flera områden, bland annat förvaltning och svensk politik. Området har expanderat kraftigt med anslag från bland andra Region Stockholm för forskningsprojektet Framtidens universitetssjukhus - Beslut om Nya Karolinska Solna i samarbete med Score. Forum för Asienstudier etablerades efter ett rektorsbeslut 2010 med syftet att stärka den samhällsvetenskapliga forskningen om Asien på Stockholms universitet, att skapa samarbeten och utbyten med Asienforskningsmiljöer i och utanför Asien, samt att kommunicera om forskning om Asien inom och utanför SU. Efter att ha fungerat som ett nätverk av forskare fattade rektor i slutet av 2020 beslut angående Forums ansökan om centrumbildning. Impress, Internationellt mastersprogram i samhällsvetenskapliga studier, Det handlar om att förstå de samhälleliga processer som leder till miljöförändringar eller är en reaktion eller anpassningar till dessa. Forskningsfältet undersöker hur, var och på vilka samhällsnivåer beslut fattas som relaterar till miljön. Cesam går över till Institutionen för Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, HSD 2016-01-01. Det arkivhandlingar som förvaras vid institutionen är för närvarande en hyllmeter. Utbildningen på forskarnivå i statsvetenskap syftar till att ge den studerande fördjupade kunskaper inom ämnesområdet. Under utbildningen författas en doktorsavhandling på svenska eller engelska. Denna är antingen en monografi (en avhandling indelad i kapitel) eller en sammanläggningsavhandling (bestående av ett antal artiklar och en ”kappa” som knyter samman dessa). Under arbetet får den forskarstuderande hjälp av två handledare och presenterar kapitelutkast och längre avhandlingsdelar vid olika seminarier. Doktorandrådet bevakar frågor som rör forskarutbildningen och doktorandernas villkor vid institutionen och väljer representanter till institutionsstyrelsen, fakultetsrådet och diverse arbetsgrupper vid institutionen. Rådet för arbetsmiljö, likabehandling och jämställdhet (RALJ) främjar lika rättigheter och möjligheter inom institutionen och för att väcka intresse för frågor om arbetsmiljö och lika villkor. Externa utbildningssamarbeten där institutionen inte har arkivansvaret. - Kandidatprogram i historia, politik och samhälle som historiska institutionen ansvarar för - Kandidatprogram i global utveckling som socialantropologiska institutionen ansvarar för - Samhällsplanerarprogrammet (Institutionen för kulturgeografi ansvarar för - Kandidatprogram i internationell företagsekonomi och politik som fekens institution ansvarar för Socialhögskolan och Förvaltningshögskolan återfinns i Förråd på plan 7 och i skåp på plan 7

Statsvetenskapliga institutionen skapades år 1935 vid dåvarande Stockholms högskola. År 1960 blev högskolan Stockholms universitet och flyttade sedan från innerstaden till dess nuvarande läge i Frescati. Hiertaprofessuren Lars Johan Hiertas professur i statskunskap var den första professorsstolen vid Statsvetenskapliga institutionen och inrättades redan 1935 genom donationer från bl.a. Lars Hiertas fond och en privat donator. Professuren fick namn efter fabrikören, politikern, publicisten och skriftställaren Lars Johan Hierta, även känd som tidningen Aftonbladets grundare. Fram till dess att Stockholms högskola blev Stockholms universitet och högskolans olika ämnen organiserades som institutioner år 1960 var professuren i stort sett den enda fasta tjänsten som fanns i ämnet. Innehavare av professuren: 1935-1947: Herbert Tingsten 1948-1958: Elis Håstad 1958-1967: Gunnar Heckscher 1967-1976: Hans Meijer 1976-1993: Olof Ruin 1994-1999: Björn Wittrock 2002-2005: Diane Sainsbury 2009-2020: Michele Micheletti 2021- : Jan Teorell