Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet bildades 1965 genom en sammanslagning av avdelningarna för allmän språkvetenskap och fonetik. Institutionen flyttade in i sina nuvarande lokaler i
C-huset 1977.
Institutionen bedriver utbildning på grundnivå inom huvudområdena Lingvistik och Teckenspråk samt utbildning på avancerad nivå och forskarnivå inom huvudområde Lingvistik.
Institutionsledningen består av prefekt, stf prefekt i nära samarbete med ekonomi- och personalfunktioner och med föreståndare för Fonetiklaboratoriet, Teckenspråk och SUBIC. Institutionens
beslutande organ är institutionsstyrelsen, där institutionens prefekt är ordförande och stf prefekt är vice ordförande. I institutionsstyrelsen ingår dessutom sju lärarrepresentanter, en representant för adjunkterna, en representant för teknisk personal, en representant för administrativ personal samt representanter för studenter på grund- och forskarnivå. Institutionsstyrelsen har fyra beredningar: utbildningsberedningen, forskningsberedningen, handledarkollegiet och kommunikationsberedningen. Vid institutionen finns även ett lokalt råd för arbetsmiljö och lika villkor (RALV).
Under prefekt finns ämnesansvariga för undervisningsämnena inom huvudområde lingvistik (Allmän språkvetenskap, Fonetik, Datorlingvistik, Barns språkutveckling), ämnesföreståndare samt två ämnesföreträdare för ämnena inom huvudområde teckenspråk (Teckenspråk, Dövas och hörselskadades flerspråkighet). Gemensamt ämne för utbildning på forskarnivå är Lingvistik.
Forskargrupper
Institutionen är organisatoriskt indelad i två enheter: 15300 Lingvistik och 15380 SUBIC. Enheten lingvistik är organisatoriskt indelad i Lingvistik och Teckenspråk. Dessutom har lärare och forskande
personal vid enhet 15300 Lingvistik delats in i grupper under de ämnesansvariga/ämnesföreträdare som omnämns ovan.
Det finns ett antal större och mindre forskargrupper som både förändras över tid, överlappar vad gäller medlemmar och vars intressen i någon mån kan beskrivas av ämnena som har ämnesansvariga/ämnesföreträdare. Ett tongivande forskningsområde vid institutionen men som även innefattar forskare från andra institutioner är forskningsområdet Språktypologi.
Vidare kan nämnas att teckenspråksavdelningen är unik i så mån att Teckenspråk inte finns som akademiskt ämne på något annat lärosäte i Sverige. Inom ramen för Teckenspråk bedrivs ett
lexikon-projekt, som arbetar långsiktigt med att bygga ett digitalt teckenspråkslexikon.
En central del av enheten 15300 Lingvistik är Fonetiklabbet som är en infrastruktur avsedd för avancerad forskning om talets akustik, produktion och perception. Bland laboratoriets resurser finns ett
ekofritt rum men även andra ljudisolerade rum för kvalificerade ljud- och videoinspelningar; elektriskt skärmade laboratorier för talfysiologiska experiment;
laboratorier utrustade för perc eptuella experiment med bland annat ögonrörelsekameror och EEG för mätning av elektrisk aktivitet i hjärnan; undervisningslabb utrustade med programvaror för
talanalys och signalbehandling; samt en elektronikverkstad. Fonetiklabbet leds av en föreståndare.
Teckenspråk har en infrastruktur, Teckenspråkstudion, för filmproduktion med resurser som videokameror för inspelning från olika vinklar, Chrome key, studiobelysning, teleprompter, m.m.
Teckenstudion leds formellt av föreståndare för Teckenspråk i nära samarbete med lexikon-projektets medarbetare.
Institutionen för lingvistik förvaltar Stockholm University Brain Imaging Centre eller SUBIC som är en avancerad tvärvetenskaplig infrastruktur avsedd för experimentell icke-klinisk forskning om
hjärnans funktion och struktur som välkomnar forskare från hela Stockholms universitet. SUBIC är organisatoriskt en egen enhet (15380), har egen styrelse och leds av en föreståndare.
Interna och externa samarbeten
Institutionen har ett långvarigt samarbete med Karolinska Institutet och bidrar med en väsentlig del av utbildningen inom Logopedprogrammet.
Institutionen medverkar i utbildningen för Kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning KTT (tillsammans med Institutionen för svenska och flerspråkighet, SU).
Institutionen har återkommande expertuppdrag för samt utbildningsuppdrag för Specialpedagogiska skolmyndighetens SPSMs personal.
Utöver dessa mer definierade samarbeten har Institutionen för lingvistik även en lång tradition av samarbeten med KTH och KI, bland annat konferensanordnande (t ex ICPhS 95, Interspeech 2017, Fonetikmöten), gemensam handledning av doktorander och forskningssamarbeten.
I samband med att Stockholms högskola utnämndes till universitet 1960 utvecklades examensämnet allmän språkvetenskap.Bakgrunden var ett växande intresse för nya ämnesförgreningar, såsom grammatisk teori, psykolingvistik och databehandling av texter. Den nya institutionen för allmän och tillämpad språkvetenskap var till en början uppdelad i en flera avdelningar. Förutom den så kallade allmänna avdelningen, fanns en avdelningen för språksociologi och politisk lingvistik, en för tillämpad språkvetenskap, en för matematisk lingvistik och en för stilistik och metrik.
1965 slogs ovan nämnda avdelningar ihop till en: Avdelningen för allmän språkvetenskap. Tillsammans med avdelningen för fonetik bildade man nu Institutionen för lingvistik. På 1970-talet tillkom avdelningen för teckenspråk ochi blev först i världen med att inrätta en professur i ämnet.
1977 flyttade institutionen till sina nuvarande lokaler i Södra husets C-flygel på campusområdet Frescati. Samma år stod Fonetiklaboratoriet klart.
2018 öppnades SUBIC, ett labb med modern teknik för hjärnavbildning, avsett för experimentell icke-klinisk forskning om hjärnans funktion och struktur.