Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Det osteoarkeologiska forskningslaboratoriet
Forskarskolan för kulturhistoriska studier
Centrum för evolutionär kulturforskning
Det arkeologiska forskningslaboratoriet
Numismatiska forskningsgruppen
Centrum för paleogenetik
Den nya Institutionen för arkeologi och antikens kultur skapades 1 januari 2005 genom en sammanslagning av två institutioner,
nämligen Arkeologiska institutionen och Institutionen för antikens kultur och samhällsliv.
Äldst är ämnet arkeologi, som tidigare hette ”jämförande fornkunskap”. Redan 1887-1893 höll Oscar Montelius föreläsningar i detta ämne vid Stockholms högskola. Som en egen disciplin etablerades ”jämförande fornkunskap” 1917, och dess förste professor var Nils Åberg.
Antikens kultur och samhällsliv betecknades tidigare ”klassisk fornkunskap och antik historia”. Detta ämne upprättades 1948, genom medel som insamlades för att fira 100-årsdagen av Viktor Rydbergs födelse. Förste innehavaren av Victor Rydberg-professuren var Gösta Säflund.
Det osteoarkeologiska forskningslaboratoriet upprättades vid Ulriksdals slott 1967, delvis genom en kunglig donation. Den förste professorn var Nils-Gustaf Gejvall. Utbildning i osteologiämnet inleddes 1977.
Det arkeologiska forskningslaboratoriet etablerades 1976 i Greens villa. Dess första chef och professor var Birgit Arrhenius.
Numismatiska forskningsgruppen finansieras av Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning och var först placerad på
Kungliga Myntkabinettet, men knöts från 1988 till Stockholms universitet. Den första professorn i ämnet var Brita Malmer.
Centrum för evolutionär kulturforskning är ett tvärvetenskapligt centrum som grundades 2007 med syftet att skapa en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö för studier av de orsaksförhållanden som formar och förändrar människans kultur.
Centrum för paleogenetik grundades 2018 genom överenskommelse mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet för att samla forskning i paleogenetik. Centrum för paleogenetik har en stark forskningsmiljö med både humanistisk och naturvetenskaplig forskning som fokuserar på DNA-analys av fossiler och andra förhistoriska lämningar av organismer.
Institutionen för arkeologi och antikens kultur tillhör humanistiska fakulteten och består av fem avdelningar, nämligen Antikens kultur
och samhällsliv, Arkeologi, Numismatiska forskningsgruppen, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet. Förlagd till institutionen är även Centrum för evolutionär kulturforskning och Centrum för paleogenetik.
För närvarande har institutionen 76 anställda: 12 professorer, 6 lektorer, 20 forskare, 7 postdoktorer, 17 doktorander, 2 laboratorieassistenter, 3 forskningsingenjörer, 1 bioinformatiker, 1 IT-ansvarig, 1 administrativ chef, 2 studentadministratörer och studievägledare, 1 ekonomihandläggare och 1 personalhandläggare, 1 redaktionssekreterare och 1 redaktör.
Institutionen leds av prefekt och ställföreträdande prefekt, som utses av rektor och har det övergripande ekonomiska och organisatoriska ansvaret. Det finns en institutionsstyrelse med 12 ledamöter som representerar alla avdelningar/enheter, yrkeskategorier och studenter på grund-, avancerad- och forskarnivå. Styrelsen väljs vart tredje år och sammanträder fyra till fem gånger per termin. Styrelsen beslutar i större ärenden av ekonomisk natur, institutionens organisation och anställningsärenden för professorer, lärare och doktorander. Det finns även tre förberedande organ: ledningsgrupp, forskarutbildningsnämnd och grund- och avancerad utbildningsnämnd.
Vid institutionen bedrivs och administreras utbildning på grund- och avancerad nivå och på forskarnivå samt forskning inom arkeologi, antikens kultur, laborativ arkeologi, numismatik, osteoarkeologi och evolutionär kulturforskning.
Den nya Institutionen för arkeologi och antikens kultur skapades 1 januari 2005 genom en sammanslagning av två institutioner, nämligen Arkeologiska institutionen och Institutionen för antikens kultur och samhällsliv.
Äldst är ämnet arkeologi, som tidigare hette ”jämförande fornkunskap”. Redan 1887-1893 höll Oscar Montelius föreläsningar i detta ämne vid Stockholms högskola. Som en egen disciplin etablerades ”jämförande fornkunskap” 1917, och dess förste professor var Nils Åberg.
Antikens kultur och samhällsliv betecknades tidigare ”klassisk fornkunskap och antik historia”. Detta ämne upprättades 1948, genom medel som insamlades för att fira 100-årsdagen av Viktor Rydbergs födelse. Förste innehavaren av Victor Rydberg-professuren var Gösta Säflund.
Det osteoarkeologiska forskningslaboratoriet upprättades vid Ulriksdals slott 1967, delvis genom en kunglig donation. Den förste professorn var Nils-Gustaf Gejvall. Utbildning i osteologiämnet inleddes 1977.
Det arkeologiska forskningslaboratoriet etablerades 1976 i Greens villa. Dess första chef och professor var Birgit Arrhenius.
Numismatiska forskningsgruppen finansieras av Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning och var först placerad på Kungliga Myntkabinettet, men knöts från 1988 till Stockholms universitet. Den första professorn i ämnet var Brita Malmer.
Centrum för evolutionär kulturforskning är ett tvärvetenskapligt centrum som grundades 2007 med syftet att skapa en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö för studier av de orsaksförhållanden som formar och förändrar människans kultur.
Centrum för paleogenetik grundades 2018 genom överenskommelse mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet för att samla forskning i paleogenetik. Centrum för paleogenetik har en stark forskningsmiljö med både humanistisk och naturvetenskaplig forskning som fokuserar på DNA-analys av fossiler och andra förhistoriska lämningar av organismer.