Arkivbildare: SU / Institutionen för baltiska språk, finska och tyska / Institutionen för baltiska språk, finska, nederländska och tyska

Grunduppgifter

SU / Institutionen för baltiska språk, finska och tyska / Institutionen för baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Institutionen för baltiska språk, finska, nederländska och tyska 2010-2014
13
2005 - 2014
2005 - 2014
  • - - ---
Institutionen tillkom 1 januari 2005 genom sammanslagningen av Institutionen för baltiska studier, Finska institutionen och Tyska institutionen. Nederländska är en del av Institutionen för baltiska språk, finska och tyska sedan 1 januari 2010. Institutionen tillhör den Humanistiska fakulteten och består av tre avdelningar: Avdelningen för baltiska språk, Avdelningen för finska, och Avdelningen för tyska (inklusive nederländska). Verksamheten leds av prefekten, som har det övergripande ekonomiska och organisatoriska ansvaret, men institutionsstyrelsen beslutar i frågor som rör utbildning och forskning vid institutionen, t.ex. kursplaner, kurslitteratur, undervisningens uppläggning, antagning av forskarstuderande, budget och önskemål från de studerande. Institutionen ger undervisning i baltiska språk (lettiska och litauiska), finska, finska som främmande språk, tyska språket och den tyskspråkiga litteraturen på grund-, avancerad- och forskarnivå. Institutionen ger undervisning i nederländska på grundnivå. Sedan 2011 är nederländska ej längre ett examensämne. Forskar-utbildning i ämnet inrättades 1977 och avslutades 2007. Ämnet baltiska språk: Baltiska språk har undervisats vid Stockholms universitet sedan 60-talet. Velta Rūķe-Draviņa utnämndes till professor i baltiska språk år 1970. Ämnet baltiska språk har ingått i olika institutionsformationer: 1970 - 30/6 1995 Institutionen för baltiska och slaviska språk, Avdelningen för baltiska språk 1/7 1995 - 2004 Institutionen för baltiska studier Ämnet finska: Undervisning i finska på akademisk nivå i Stockholm har meddelats vid Stockholm högskola sedan 1930. Den förste akademiske läraren i ämnet var lektor Volmar Berg. En professur i finska språket och kulturen inrättades 1965, med Osmo Hormia som förste innehavare. Ämnet tyska: Undervisning i ämnet tyska har getts sedan höstterminen 1928, då docenten vid dåvarande Stockholms högskola Erik Wellander förordnades till lärare i tyska språket. Beslut om inrättande av en professur i tyska fattades 1929. Till dess förste innehavare utnämndes från 1/7 1931 Erik Wellander. I fokus för undervisningen står det tyska språket och den tyskspråkiga litteraturen, något som också återspeglas inom forskarutbildningen och den forskning som bedrivs i ämnet. Ämnets professor har litteraturvetenskaplig inriktning och den tyskspråkiga litteraturen har sedan länge en stark ställning vid Stockholms universitet. Ämnet nederländska: Fr o m 1966 till 2001 var nederländska examensämne vid Stockholms universitet vid Institutionen för tyska och nederländska. Ämnet nederländska har ingått i olika institutionsformationer: 1966-2001 Institutionen för tyska och nederländska 2002-2009 Institutionen för nordiska språk, Nederländska avdelningen Fr o m 2010 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (som separat ämne) Forskning vid Institutionen för baltiska språk, finska och tyska bedrivs inom flertalet områden: Baltiska språk: baltisk språkvetenskap, Finska: sociolingvistik, finska som minoritetsspråk, tvåspråkighet, språkpolitik och finsk litteraturvetenskap Tyska: tysk litteraturvetenskap, tysk språkvetenskap Nederländska: semantik, kontrastiv lingvistik, andraspråksinlärning och nederländsk barn- och ungdomslitteratur. Institutionen har ett tiotal doktorander i baltiska språk, finska och tyska. Institutionen förvarar föregångarens, Institutionen för nordiska språk, Nederländska avdelningens, arkiv.

Länkar

Det finns inga länkar